Boston, 29/10-15

Jag sitter i ett höstskönt Boston, på verandan som tillhör det bed and breakfast vi bor på. Jag skulle inte arbeta/skriva om något som har med skolan att göra. Men nu är jag tvungen.

Idag hände det. Idag kom det. Det tionde mailet. Det tionde mailet från den tionde eleven. Gemensamt för alla dessa elever? Att alla började på gymnasiet i höstas. Gemensamt för deras mail? En sanslös uppgivenhet över det antal timmar de måste lägga på sina studier utanför ordinarie skoltider. På höstlovet har de läxor i de flesta ämnena.

Deras frågor lyder så här:
1. Varför måste vi arbeta på kvällarna?
2. Varför pratar inte lärarna med varandra? Vi kan ha tre prov/inlämningar samma vecka.
3. Lärarna säger att de inte hinner med det vi ska göra på ordinarie lektioner. Stämmer det?
4. Varför räknar vi bara i MA-boken? Hos dig fick vi labba med matematiken, varför kan vi inte göra det nu?
5. Varför ligger problemlösningen som en extra, valfri, lektion. Och inte inbakad i den ordinarie MA-undervisningen?
6. Varför hade vi inga läxor hos dig?

Innan jag ska, försöka, svara på dessa frågor tänkte jag berätta en sann historia. Jag har två elever som redan i årskurs 8 gjorde det nationella provet i matematik. De skrev A på NP. Kul för dem! Och för att de skulle få en utmaning pratade jag med ett närliggande gymnasium för att se om det fanns möjlighet för de att läsa matematik där. Och det var inga problem. Men gymnasieskolan ville först ha ett kort möte där de skulle presentera skolan.

Så jag, eleverna och deras föräldrar gick på mötet. Trevligt möte. Tills personalen på gymnasiet sa att ”det är bra om man är duktig på att göra läxor, för det blir läxor från lektion till lektion”. Jag frågade om det var läxkunskaperna de skulle kunna, eller om det var matematiken de skulle LÄRA sig. Det blev genast en märklig stämning i rummet. ”Det vi har märkt är att eleverna inte är vana att göra läxor, och det innebär att resultaten på proven sjunker, och då sjunker också elevernas självförtroende. Och då sjunker ju betygen”, blev svaret på min fråga. Ytterligare ett problem dyker nu upp. Eleverna bedöms alltså bara på proven. Det innebär att formativ bedömning inte har slagit igenom ordentligt. Tragiskt. Enligt deras resonemang blir läraren immun. Immun mot elevernas eventuella kunskapsbrister, eftersom det är elevens ansvar att studera hemma.

OK, nu kastar vi oss över mina svar på elevernas frågor:

  1. Ni måste arbeta på kvällarna för att lärarna pratar bort lektionen. När ni istället skulle kunna lösa ett problem tillsammans.
  2.  Lärarna pratar inte med varandra för att de har satt sitt eget ämne på en piedestal, och tycker således att deras ämne är viktigast i världen.
  3.  Om lärarn går strikt efter MA-boken hinner man inte allt. Men frågan är ju varför man går strikt efter MA-boken.
  4. För att labba i ämnet MA krävs det tid att ta fram bra laborationer. Lärarans kanske inte har den tiden. Eller så är det bekvämt med MA-boken.
  5. Tyvärr vet jag inte varför de inte använder sig av problemlösning. Jag tycker det är ett väldigt effektivt sätt att träna flera förmågor samtidigt.
  6.  Anledningen till att ni inte hade några läxor hos mig var/är enkel: Ni arbetar i skolan. När ni kommer hem hoppas jag at ni njuter av er lediga tid. Dessutom har ju inte alla elever samma förutsättningar att göra sina läxor hemma. Alla har inte lärarföräldrar hemma, alla har inte samma backup hemifrån, alla har inte en lugn plats hemma att göra sina läxor på. Och då blir inte skolan likvärdig om man ska ge läxor.

Finns det olika typer av läxa?
Jag är otroligt trött på resonemanget ”det beror på vilken typ av läxor det är”. NEJ, det beror inte på vilken typ av läxor det är. En läxa är en läxa. Jag vet att några kommer hacka på mig och säga; ”du använder ju flippat klassrum, och det är en läxa”. NEJ, det är är inträdesbiljett till nästa lektion. Vi ser dessutom filmen tillsammans i klassrummet. Men om eleven vill/behöver se filmen ett par gånger innan lektionen så går det superduperbra. Det kallas för att att göra undervisningen/lärandet transparent och tillgängligt. Behöver eleven träna på något specifikt, gör hen det tillsammans med mig. Inte själv, som en läxa.

Första mötet med nya elever
När jag träffar elever för första gången säger jag att ”ni kommer inte få några läxor av mig”. Ett förtjust mumlande sprider sig i klassrummet. Jag ser några leenden. Jag ser många leenden. ”Men i gengäld förväntar jag mig att ni alla arbetar stenhårt å lektionerna”. Elevernas leenden sitter kvar. Vi har gjort vår första överenskommelse. Vi har knutit det första bandet mellan oss. Jag påminner om denna deal ofta. Mest för att hålla eleverna ”på tå”. När jag dessutom berättar att vi inte har några ”vanliga” prov, släpper pressen för många elever. Och de kan nu fokusera på det de är i skolan för att göra. Nämligen att lära sig, utveckla sina förmågor och bli självsäkra individer. Att några på gymnasiet dödar detta självförtroende gör mig förbannad. Riktigt förbannad.

Läxor = inget att skoja om
Jag har förstått att läxor är inget man skojar bort. Läxor ligger som en blöt, äcklig filt över skolan. Som en kvarleva av den industriella revolutionen, alla ska kunna vissa psalmer utantill. Punkt slut. Läxor har kommit att handla om vilken typ av föräldrar du har, antingen kan de hjälpa sitt barn, eller så har de råd att köpa läxhjälp (som också är en bransch som behöver en genomlysning).

Förra gången jag skrev om läxor blev det en storm i vattenglas. Jag hoppas att mitt resonemang får någon att lyfta på ögonbrynen och tänka till, innan man delar ut nästa läxa. Några kommer säkert att bli förbannade. Helt OK det med. Hör gärna av er om ni vill prata läxor, prov, lärande eller rent allmänt om skolan.

Sköt er och sköt om er!

16 svar

  1. Så otroligt bra! Pratar mycket om detta med mina elever och framförallt deras föräldrar ang läxor och MA-boken! Har jobbat och börjar alltid nästan om varje gång en ny klass kommer att bryta de didaktiska kontrakten som eleverna är vana med gällande just läxor och MA-boken. De tycker först till en början att man inte kan hoppa över sidor, strunta hela lektioner att arbeta med boken eller som du säger laborera med matematik för det gör man ju inte på en matematiklektion!? Eller? Deras fokus ligger endast i ’Hur många sidor hinner min kompis att göra’ o.s.v. Som lärare får du då en omöjlig uppgift att hjälpa och stötta dina elever i ämnet samt ha extremt lite vetskap om deras kunskap eftersom det enda sättet diäu kan mäta den på är via en summativ bedömning.

    Bra inlägg Anders! Står till 100% bakom dig och hoppas och önskar att fler kollegor inser att läxor och planering efter en MA-bok inte ökar elevernas lust eller kunskaper i matematik, snarare dödar den.

  2. Mycket bra skrivet!
    Värt att notera är vad som sker hos en elev som får tillbaka ett prov där elevern inte blev godkänd.. ”Ja, men du fixar det på ett omprov” kan bli svaret.
    Men den psykologiska effekten av att inte vara godkänd innebär ofta att en elev låser sig, känner sig värdelös och tar upp till två veckor (i bästa fall) att få tillbaka självförtroendet och ta till sig det läraren förmedlar.
    Därför bestämde jag mig för tre år sedan att slopa proven och läxorna och istället spendera mer tid med varje elev. Hur var detta möjligt? Modern teknik med bl.a. Flippat klassrum. Formativ bedömning, tydliga individuella mål och en hel del samarbete elever emellan. Diskussioner, utmaningar, praktiska övningar och i NO inte läromdelsstyrd.
    Budskapet måste ut och diskussionen om läxor måste tas på allvar! Tack Anders!

  3. Jag blir så nyfiken på hur en lektion hos dig är!! Det är så långt ifrån min egen skolgång och låter som ven mycket bättre. Jag är utbildad lärare för yngre åldrar. Jag har valt att jobba i förskolan, mycket för det friare arbetssättet och mindre inskränkta. Jag blir inspirerad av din text! Jag hoppas mina barn får uppleva den sortens lärande…

  4. Jag både håller med och inte, om det är OK. Gillar att problematisera och fundera.

    När det gäller problemlösning i matematik håller jag med helt och fast, här finns ju också gott om forskningsstöd från både svensk och internationell forskning att det är både effektivt och viktigt. Sedan vill jag påstå att för att problemlösning ska gå bra behöver elever ha med sig en del automatiserade funktioner från tidigare, och här är hjärnforskningen vad jag förstått ocskå tydlig; att repetera något man har gjort tidigare på dagen efter en stunds paus gör stor skillnad. Alltså kan det faktiskt vara #rättläxa att en kort stund repetera ex additionsalgoritmer, dubblor och liknande för yngre elever, liksom daglig läsning faktiskt bör vara det (finns inga genvägar här, ca 40000 ord ska enligt uppgift passsera innan man blivit god läsar). Jag vågar ändå hävda att rättläxa kan finnas, samtidigt som alla läxor som inte är det absolut ska bort – aldrig någonsin läxa för läxans skull, enbart om det är en effektiv del i en medveten undervisning. En rättläxa klarar eleven alltid på egen hand utan stöd. För yngre elever kan de ofta finnas möjlighet att göra dem på fritidshemmet (för de som är där lång tid). Sedan gillar jag också att ha längre skoldagar och därmed mer tid tid ex läsning, men även detta får kritik…

    1. Självklart är det OK att, både hålla med och inte hålla med! Jag vill ju åt diskussionen, lyfta frågan och få till ett samtal om läxan. Det är underbart att vi har lite olika åsikter, då blir jag ännu bättre, och förhoppningsvis du också Magnus!
      Tack för att du tog dig tid att kommentera!

  5. Vad jag saknar i diskussionen är vad en läxa gör för utveckling av förmågor som inte ligger på schemat.
    Planera sitt arbete, ta till sig en uppgift och lösa den. Helt enkelt att ta ansvar.

    Jag förstår om detta inte är ett ämne som hör till MA men något som hjälper en otroligt mycket genom livet.

    Finns så många aspekter läxor som inte kommer fram.
    Samma åsikter som dina barn har om att börja på gymnasiet hör jag från ”barn” som börjar jobba under eller efter gymnasiet.

    Så när skall barn bli vuxna?

    1. Att planera sitt arbete handlar inte om att få läxor. Att planera sitt skolarbete under lektionstid borde väl också fungera?! Dessutom så tror jag inte att alla som har fått läxor, är grymma på att planera sin vardag.

  6. Hej!

    Såå härligt att du skriver om detta.
    Avskyr verkligen läxor, av många anledningar.
    Känns så bra att fler och fler belyser detta.

    Har en fråga bara:
    Vad är flippat klassrum?

    Mvh
    Carina

    1. Hej Carina,
      Kul att du tyckte om inlägget.
      Flippat klassrum innebär att eleverna ser en kort grundläggande genomgång hemma, via en youtube-film. När vi sedan ses i klassrummet kan vi fördjupa oss i elevernas funderingar/frågor.

  7. Jag håller med dig jag gillar inte läxor i traditionell mening och som gymnasielärare gav jag mycket få läxor och då i form av korta flippar på (max 10 min). Jag är positiv till varianter av flippt classroom som ger mig mer tid för arbetet med eleverna och de som behöver kan få möjlighet att titta och fundera i lugn och ro. I mina flipper ska de oftast inte bara se en film utan ofta även svara på frågor och kommentera innehållet (direkt i filmen när de tittar) så jag får info om varje elevs lärande innan lektionen och kan planera min undervisning efter det. En flipp behöver inte vara en film det kan också vara en utdrag ur ett radioprogram eller en text jag vill de ska läsa hemma och stryka under saker de vill veta mer om eller som förra veckan då de skulle styka under argument som beskrev negativa effekter för miljön med en färg och positiva effekter med en annan färg. Då kan de läsa i lugn och ro hemma utan att känna sig stressade av klasskompisar. På lektionen kan vi sen lägga mer tid på att jobba med deras frågor och diskutera innehållet och öva på de förmågor jag ska betygsätta i slutet av kursen.
    Ett stort dilemma är att jag nu jobbar på Komvux och där har jag bara schemalagt hälften av undervisningstiden jämfört med samma kurs på gymnasiet och då hinner jag inte lära mina elever allt det de ska lära sig om jag inte har läxor och låter dem jobba en del på egen hand. Jag funderar mycket på vilka läxor jag ger, de ska vara sånt de kan göra på egen hand utan hjälp av mig så inga elever har sämre möjligheter men det är inte alltid lätt.

    1. En flipp BEHÖVER inte vara en film, alla elever lär sig olika. Så det ultimata vore att de kunde välja på text, ljudfil eller film.

  8. .
    Så flippat klassrum betyder alltså att man har läxan innan lektionen.
    Läxan är att förbereda sig inför den lärarledda lektionen.
    Flipp = förberedelse.
    Förberedelse genom att inhämta information via inspelad föreläsning (enbart ljud eller filmsnuttar) eller ngn. text.

    Såg att f:a Google har något som de kallar klassrum (Classroom). Något du prövat ?

    .

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.